SWEA Oslo

En kul dag med videoinspelning för VEMA RUNT

I vår region VEMA beslutade regionstyrelsen att göra en gemensam aktivitet, som alla medlemmar skulle kunna delta i. Oavsett bostadsort eller nuläge i pandemin. ZOOM blev den naturliga mötesplatsen.

Många har vid det här laget varit med på SWEA onlineträffar eller föredrag via ZOOM. Men innehållet i VEMA RUNT har en annan karaktär än dessa träffar. För första gången för de flesta av oss, skulle vi producera ett bidrag, genom en kombination av bilder, video och musik. En utmaning som jag och Kari tog tag i med bägge händer. Det var mycket förarbete och vi kom förstås i gång i sista minuten, men inte visste vi att det skulle bli så roligt!

Kari skrev manus som innehöll allt från Kon-tiki till skidhoppet för att presentera Oslo och Norge, och det skulle följas av en berättelse om läget i vår avdelning. Vi fick med våra aktiviteter och träffar som vi har både fysiskt och digitalt.  Och tyckte väl att det blev en fin presentation på pappret i alla fall.  Vädret var uruselt den dagen vi skulle filma med dimma och regn och mörker ute. Lösningen fick bli att filma Kari uppkurad i soffan hemma i stugan.

Inte direkt stylister någon av oss, men vi letade fram rekvisita och började pynta. Det vackra breda sidenbandet plockades upp ur SWEA-lådan och hängdes i ljusrören, en kräfta i papier-maché fick symbolisera våra trevliga kräftskivor, SWEA’s sångbok vår sångglädje osv..

«And action» var min replik när jag startade kameran då Kari kände sig någorlunda förberedd att bli filmad. Jag kan ju erkänna att min erfarenhet med att filma inte är så lång. Det blev en rätt darrig inspelning, så jag insåg att vi måste placera kameran på ett stativ. Eller något dylikt. Det blev «något dylikt». Vi gick en runda i huset och hämtade diverse grejer för att få kameran i lämpligt läge. Om jag minns rätt stod den till slut på några böcker på en piedestal som i sin tur balanserade på en stegpall. Ni tror mig väl inte men det var faktiskt tjuren Ferdinand som kom till vår räddning, lagom stor som han är. Det vill  säga Munro Leaf’s berättelse om tjuren Ferdinand från 1938. (Och jag som trodde det var Disney… )

Videon blev till slut, efter minst 5 tagningar (mycket skrattande under tiden kan jag lova), hyggligt bra. I längsta laget och kanske inte så spänstig som vi skulle ha velat. Som den kanske hade blivit om jag kunnat stå på Operans tak och Kari hallåat med vind i håret. Men den blev «mysig» med Kari i soffan som läser manus som ur en sagobok med glimten i ögat.

Nu återstår att se vad ni alla tycker om vår och andra VEMA-avdelningarnas första SWEA-produktion.

Jag tror bestämt att ni måste hänga på ZOOM tisdagen den 10 november kl. 19:30 (anmälningar tas emot på swea.oslo(Replace this parenthesis with the @ sign)gmail.com fram till sista minuten mer eller mindre).
På vägen till målet hade vi i alla fall väldigt kul.

Varma hälsningar
Malin