SWEA Oslo

Stanna världen en stund

Jag hade precis köpt biljetter till mamma och mig till krogshowen ”Stanna världen en stund” som skulle spelas i Göteborg under våren. Så slog Covid-19 till och hela världen stannade och det i mer än en liten stund.

 

Innan jag visste ordet av hade matbordet i vardagsrummet blivit min nya arbetsplats och den där gränsen vid Svinesund fick helt plötsligt betydelse. Corona-fast. Så vad gör man då när ens fysiska värld krymper till närområdet (jag har varken bil eller cykel) och ens vanliga liv är ”snudd på hodet”? Man kan till exempel leta små glädjeämnen i det enkla. Jag gillar att fotografera och gärna närbilder (använder mobilkameran), det gör mig mer uppmärksam på vad jag ser och promenader på egen hand blir mindre ensamma.

 

Vårtecken är ypperliga små glädjeämnen och så även denna vår. Mamma och jag brukar MMSa bilder till varandra, speciellt de tidigaste vårtecknen. Naturen är den bästa konstnären och att fånga en skönhet som liljekonvalj med dess gracila små klockor på bild skänker mig glädje. Det är inte särskilt lätt med vita blommor och min enkla mobilkamera, men en mulen eftermiddag lyckades jag med denna bild.

 

Något som inte bara är vackert utan även luktar gott är vårregn, här på några äppelblom.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men favoriten bland vårdofterna är nog ändå syren, och jag är så lyckligt lottad att hela grannskapet är fullt av dem så jag går och sniffar på mina promenader.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Något annat man kan ägna sig åt är matlagning och bakning, vilket även det kan bli fina närbilder.

  1. mai i år blev en lugn tillställning, middag hos mig med en svensk vän men vi hade tårta pyntad i rött-vitt-blått på det gröna marsipanlocket jag importerat från Sverige.

 

 

Till sist en chokladboll från min och brorsbarnens digitala baknings- och fikastund, riktigt mysigt att baka parallellt bakom varsin kamera och sen avnjuta en chokladboll eller flera tillsammans på avstånd.

 

Text och foto

Maria Olsson