SWEA Oslo

Trevlig midsommar!

Map Unavailable

Datum/Tid
Datum: 18-06-2020
23:00


»Voffor gör vi på detta viset?«

Som rumpnissarna i Ronja Rövardotter kan vi undra över midsommar. En tradition som är så djupt förankrad i oss, men ändå – varför firar vi midsommar? Jag fick lust att läsa upp mig och här har jag samlat en del information. Glad läsning!

Midsommarfirandet var sedan 300-talet en kyrkohögtid då man firade Johannes Döparens födelse den 24 juni. Detta var den ursprungliga midsommardagen i Sverige. I Danmark och Norge anknyter namnet S:t Hans dag tydligare till de bibliska berättelserna.

Den 23 juni var midsommaraftonens fasta datum fram till 1952. För att bättre passa in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommardagen i Sverige alltid skulle firas på en lördag och den är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Hemma är det vanligaste firandet av midsommar dans kring en midsommarstång, man bildar ringar och dansar kring stången och sjunger de kända lekvisorna. Inslaget av lek växte sig allt starkare under 1900-talet och ’Små grodorna’ är ett exempel på detta. Melodin dök för första gången upp i en sångbok på 1920-talet, blev snabbt populär och kopplades till grodleken och midsommar. Ursprunget är en fransk sång av betydligt äldre datum som brittiska soldater använde som nidvisa om fransmännen under Napoleonkrigen i början av 1800-talet.

Ordet midsommar förefaller vara förkristet och syftade ursprungligen på det tredje kvartalets början 20-22 juli, det vill säga en månad senare än det kristna midsommarfirandet. I folkmun flyttades ordet midsommar över från att syfta på kvartalsskiftet i juli till att syfta på det kristna firandet av Johannes döparen i juni.

Midsommarstången, eller majstången, kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet. Orden majstång och midsommarstång finns i skrifter sedan början av 1600-talet. På den tiden stod stängerna resta året runt, en tradition som fortfarande förekommer på vissa platser i Dalarna. Olika byar tävlade sinsemellan om vem som kunde resa den vackraste stången.

Historiskt sett handlar både midsommar och midsommarstången om ett firande av vårens spirande växtlighet.  Ordet majstång kommer från traditionen att fira våren genom att löva sina hem. Svenskans “maj” syftar på gröna löv och gröna kvistar, och annan grönskande smyckning, som man prydde personer och föremål med. Att “maja” är alltså att smycka med löv.

 

Majstång i Eric Dahlbergs Suecia Antiqua

 

På bilden från Skara syns en majstång med ringarna trädda över själva pålen, sannolikt ganska vanligt för denna tid. I själva verket fanns det sedan länge en stor variation på midsommarstångens utseende och det var först under 1800-talets första hälft som den fick det utseende vi ser mest idag: en påle med en tvärslå, prydd med två lövade ringar. På kontinenten syns majstängerna ofta tidigare på året än i Sverige. Och i Tyskland hänger kransarna inte från en tvärslå utan istället runt själva pålen.

I likhet med julnatten var midsommarnatten föremål för magiska föreställningar. Växtligheten tillskrevs särskilda magiska krafter och övernaturliga väsen antogs vara särskilt aktiva. Därför var midsommarnatten lämplig för att samla läkande växter och för att spå in i framtiden. Att rulla sig naken i midsommardaggen ansågs stärkande för hälsan, liksom att spara en krans och lägga den i julbadet. Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar, är att lägga sju eller nio sorters blommor under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se vem man ska leva sitt liv med…

 

Källor och foto

Nordiskamuseet.se

Wikipedia sv